Samarbetsprogram

Ett förstärkt samarbete mellan Sverige och Finland inom forskning och innovation

Bakgrund
Under det senaste halvåret har en rad svensk-finska möten ägt rum för att pröva förutsättningarna för ett fördjupat forsknings- och innovationssamarbete mellan de båda länderna. Arbetet har lett fram till förslag som idag finns i PM område för område, men som nu också sammanställs i en samlad rapport. Deltagare i arbetet har varit företrädare för Sveriges och Finlands viktiga forskningsfinansiärer samt forskare.

Förslagen
De förslag som nu redovisas omfattar följande områden:

• Joint programming
• Research infrastructure
• Opening up public funding
• Lead markets
• Innovation research
• Future university
• Living labs
• Baltic Sea
• Climate change adaption
• Nordic welfare model and the future challanges

Avsikten är att rapporten ska redovisas för och diskuteras av den Framtidskonferens som samlas I Stockholm den 17 mars. Rapporten ska också bilda ett av underlagen för det gemensamma regeringssammanträdet i Tavastehus den 14 maj.

Förslagen i rapporten är mer eller mindre radikala. Långt ifrån alla kräver beslut på regeringsnivå.

Beredning
Oaktat förslagens skiftande radikalitet bör dessa i sin helhet bli föremål för beredning i såväl det svenska som det finska regeringskansliet. Ett avstämningsmöte mellan de båda regeringschefernas statssekreterare är också förutsatt till slutet av februari.

Tekniskt sett skulle regeringarnas ställningstagande till rapportens förslag kunna ges formen av en särskild beslutshandling. I en sådan handling bör det också anges hur den fortsatta processen ska se ut. Det bedöms allmänt som angeläget att säkerställa att det avsedda samarbetet följs upp så att uppställda mål också uppnås i praktiken.

”Öppna forskningsfonder”
Det mest intressanta förslaget gäller idén att öppna finska och svenska forskningsfonder och motsvarande för varandras forskare.

Här föreslås att regeringarna ställer sig bakom principen att Sverige och Finland bör öppna sina respektive forskningsfonder och finansieringssystem och att en grupp utpekas för att precisera hur detta bör ske.

Den princip som förespråkas diskuteras också i ett bredare EU-sammanhang. Att Sverige och Finland går före skulle kunna ses som en viktig åtgärd och som europeiskt föredöme.

En sådan process skulle också kunna vara till nytt under Sveriges förestående EU-ordförandeskap.

Hur och i vilken omfattning öppningen ska ske kan knappast avgöras nu. Här är tanken på en grupp lätt att sympatisera med. I teorin kan allting öppnas, medan det i praktiken - åtminstone till en början – förefaller rimligare att tänka sig en öppning av vissa sektorer och/eller andelar av forskningsfinansieringen. Det hela skulle också kunna ses som en slags ”trial and error”-process för att vinna erfarenhet.

Fortsatt procedur
Från svensk sida har Dan Brändström och Eva Lindencrona, Vinnova, varit de mest engagerade i det här beskrivna arbetet. Dessa bådas erfarenheter bör föras in i den fortsatta beredningsprocessen med Utbildnings- och Näringsdepartementen. En möjlighet skulle vara att HG Wessberg samlar alla de som är berörda för att ge de nödvändiga direktiven för det fortsatta arbetet.

Framtidskonferensen och Tavastehus
Sverige har under hela förberedelsen för Märkesåret 1809 drivit på för ett framåtriktad perspektiv på de samlade aktiviteterna. Framtidskonferensen har varit det tydligaste exemplet på detta.

Vid såväl Framtidskonferensen som regeringssammanträdet i Tavastehus krävs det några förslag som med rätta kan uppfattas som att länderna är beredda att bryta ny mark. De förslag som den hör beskrivna förberedelseprocessen har resulterat i bör tas om hand i ljuset av detta.

Förslaget till samarbetsprogram finns nerladdningsbart nedan.